Katt-Tant

Katter. Katter. Katter.

Hemma igen

Publicerad 2013-01-16 19:02:00 i Hälsa, Isabelle,

Nu har vi hämtat Issa och hon har varit hemma några timmar. Men oj vad eländig hon såg ut när vi hämtade henne hos veterinären, alldeles tuffsig, groggy och dreglat hade hon gjort. Men nu börjar hon kännas lite mer som sitt vanliga jag. Sen hon kom hem har hon mest sovit hos mig på soffan, eller i buren som jag la en fluffig handduk i för att hon skulle ha någonstans att mysa in sig. Ätit har hon gjort också, lite extra god mat. Tog en bild när hon låg i soffan och jag lagt lite filt runt henne.
 
 
Till min lättnad så är såret sytt med stygn som sitter på insidan och tas upp av kroppen, alltså kommer de inte behövas tas bort. Dessutom så behöver hon ingen tratt som ni ser, tydligen klarar sig majoriteten utan. Det man egentligen behöver hålla koll på att hon inte bråkar för mycket med såret och att det läker fint. Måste erkänna att såret såg lite läskigt ut dock... men jag är rätt känslig å andra sidan. På det hela kändes upplevelsen på Ekens djurklinik väldigt bra, fick med mig skötselråd, lite prover på kattmat (eftersom vissa katter lätt lägger på sig vikt efter kastrerinegn), och ett recept på smärtstillande och antiflammatoriskt hon ska få i några dagar nu. Kändes dessutom riktigt prisvärda, 715 kr kostade kastreringen.
 
Nu ska jag hålla mig hemma i ett par dagar och hålla koll på henne, hoppas hon faktiskt kan ta det lite lugnt för en gångs.

Kastrering

Publicerad 2013-01-16 12:54:43 i Hälsa,

Nu är Issa drygt sju månader och så fort katten är över sex månader kan man börja kastrera (vissa gör det ännu tidigare). Så, nu när julen är över bokade jag en tid och idag var det dags. Klockan åtta imorse lämnade jag och Thomas henne på Ekens Djurklinik, och vi ska hämta henne igen halv tre. 
 
Behöver jag säga hur läskigt det känns?
 
Jag är inte så nervös över att operationen ska gå fel, jag har själv varit med under en likadan operation när jag hjälpte till på det lokala katthemmet och även om det ser läskigt ut verkade det vara en enkel sak för veterinären. Det känns dessutom bra att de behåller henne så pass länge på kliniken även om jag var lite förvånad, då kan de se att allt går på under uppvaknadet. Det jag är nervös över är när hon kommer hem, och jag ska se efter henne. Tänk om något går fel, om hon vägrar ha tratten på (som de brukar få), såret går upp, eller om hon mår dåligt. Och jag som verkligen inte klarar av sår, drömde om ett illla hopsytt sår som blödde... 
 
Men det här är ändå rutin och sånt som måste göras för hennes eget bästa, nu ska jag sluta oroa mig. Lite information om om kastrering förresten, nu gör man det även på honkatter, förr gjorde man en sterilisering, vilket gör att katten inte kan bli dräktig, men har kvar sexdriften, vilket lätt blir jobbigt för katten. Så har man inte tänkt avla på sin katt, kastrera både honar och hanar.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela